Svenska Esperantoförbundet (SEF) är en religiöst och partipolitiskt obunden ideell organisation för att främja det internationella språket esperanto. Runtom i Sverige finns ett antal esperantoklubbar och -grupper som är anslutna till förbundet. Vi är i vår tur anslutna till det internationella förbundet för esperanto – Universala Esperanto Asocio (UEA). Som organisation är vi också medlem i Svenska FN-förbundet.
Det mesta av den konkreta verksamheten – till exempel kaféträffar, studiecirklar och kurser, föredrag och utflykter – drivs av de olika klubbarna och grupperna, eller ibland på initiativ av enskilda medlemmar. Det finns även flera grupper och organisationer som inte tillhör SEF. Länkar till dessa kan du hitta på sidan EsperantoSverige. Flera av våra medlemmar är också medlemmar i andra esperantoorganisationer.
Klubbarna fungerar i princip fritt från förbundet, men samarbete med förbundet sker där det är lämpligt, till exempel vid nationella arrangemang som t ex Bokmässan i Göteborg, MR-dagarna, Littfest i Umeå och Europeiska språkdagen.
Vi håller på att omorganisera hur medlemsavgifter tas in. För de mindre klubbarna är de ökande kostnaderna för plusgiro och liknande tjänster kännbara. Därför går vi mot en lösning där även klubbmedlemmar kan betala sin avgift till SEF, som sedan i sin tur förmedlar medlen till respektive klubb. Eftersom inte alla klubbar gör likadant kan läget upplevas lite förvirrat, men läs under Klubbar och den klubb som är aktuell för dig, så får du all nödvändig information.
Struktur
SEF är en ideell förening med valda funktionärer, bland annat styrelse och revisorer, valberedning och andra ansvariga. Vi är spridda över hela landet och samarbetar mest på distans, även om vi brukar träffas på årsmöten, funktionärsträffar och klubbarrangemang.
Styrelsen
Styrelsen består normalt av 5 ledamöter. Det är årsmötet som beslutar om exakt antal. Ordföranden väljs varje år, medan övriga ledamöter sitter två år och väljs omväxlande så att perioderna överlappar varandra.
Funktionärerna
Förutom styrelsen har förbundet ett antal funktionärer. Revisorer, valberedning och andra ansvariga och kontaktpersoner.
Fokus
Efter förnyelsen av styrelsen 2013 har det skett en hel del när det gäller organisationen och vad vi lägger tid på, vad vi fokuserar på. Vi har nu fem "fokusområden" för att inte drunkna i alla möjligheter och propåer från omvärlden.
Styrelsen försöker att allt mer se sig som en samordnande kraft som inte ska sköta alla arbetsmoment. Klubbar och aktiva försöker vi inspirera att samarbeta och utföra förbundets syfte: "att sprida esperanto".
Förvaltning
Förvaltning är allt internt administrativt arbete, i första hand styrelsearbete och annat funktionärsarbete som valberedning och revision. Men även stödfunktioner som hemsidesadministration och organisationsutveckling.
Information
Syftet med infogruppen är att stödja de som är intresserade av att sprida esperanto genom samarbete kring att skapa genomtänkta informationsmaterial, anpassade för olika situationer och riktade till olika målgrupper. Information är ett av förbundets tyngsta områden. En infogrupp finns, men det finns plats för fler medverkande.
Innehåll av informativ sort på våra hemsidor hör till detta område. Esperanto.se är en neutral sida om själva språket. På esperantoförbundet.se vänder vi oss främst till medlemmar. Där finns en blogg kallad EspeReto som innehåller diverse nyheter från Esperantujo. Där finns också Kalendaro med info om vad som händer när.
Mötesplatser
Mötesplatser omfattar kongresser och träffar av olika slag, men också det som händer på hemsidan Intere.se. Det händer saker när folk träffas. Därför uppmuntrar och stödjer SEF allehanda projekt där människor träffas för att använda och lära sig mer om esperanto.
Stöd
Stödgruppen är nyligen infogad under Förvaltning. Stöd sysslar väldigt mycket med organisationsutveckling och olika stödsystem som olika funktioner på hemsidor för att underlätta främst för fokusgrupperna och funktionärerna. Syftet är att SEF ska fungera bättre och få mer gjort på kortare tid. Och det ska helst vara roligare. Det finns en tanke om att gå från ideell förening till en något professionellare organisation som följer med tiden.
Vi har också hand om medlemsstöd. Där finns t ex resestipendier för ungdomar, men både klubbar och enstaka personer kan ansöka om stöd för att göra olika saker som främjar esperanto och kunskapen om språket och rörelsen.
Arkiv
Arkiv handlar om arkivering och böcker och annat material. Det är dokument och litteratur som utgör den största fysiska tillgången (eller belastningen). Här finns massor att göra.
En arkivgrupp finns, vars uppgift det är att leda arbetet med vad som ska hända med tillgångarna. Inventering, sortering samt förvaring alternativt bortforsling är det stora arbetet framför oss. Hyra av lokaler för arkiv och böcker är vår enskilt största utgift, men om vi lyckas med vårt uppsåt kan vi leta billigare lokaler.
Organisation
Fokusgrupper
Fokus
Efter förnyelsen av styrelsen 2013 har det skett en hel del när det gäller organisationen och vad vi lägger tid på, vad vi fokuserar på. Vi har nu fem "fokusområden" för att inte drunkna i alla möjligheter och propåer från omvärlden.
Styrelsen försöker att allt mer se sig som en samordnande kraft som inte ska sköta alla arbetsmoment. Klubbar och aktiva försöker vi inspirera att samarbeta och utföra förbundets syfte: "att sprida esperanto".
Förvaltning
Det här är grunden för hela verksamheten och därför är det styrelsens arbete. Av det skälet har vi ingen särskild arbetsgrupp för Förvaltning, men man skulle ju kunna tänka sig att det vore något för revisorerna att ta upp om de vill följa utvecklingen och inte bara gå igenom verifikat i slutet av verksamhetsåret.
Information
Ett av förbundets tyngsta områden. En Informationsgrupp finns, men rekryteringen har varit trög. Men på funktionärsträffen hösten 2017 verkade något vakna till liv.
Förutom Stella Lindblom som hållit i tre tidigare heldagsseminarier om information, så har bara Ingrid Berglund i Sundsvall tidigare visat intresse. Men nu verkar vi ha fått med oss både Olof Pettersson, Puff Östling, Arnulf Naif och möjligen Tatu Lehtilä i gänget. Den påtagliga idén och omedelbart påföljande inspelningen av ett pilotavsnitt för esperantokurs på YouTube tände gnistan. Dessutom verkar Admingruppen för hemsidorna ha börjat flyta ihop med Infogruppen.
Mötesplatser
Att mötas är mycket viktigt. En av de viktigaste mötespunkterna har varit den årliga kongressen. Under många år har dock medlemsantalet fallit, som i så många andra organisationer.
De årliga årsmötena hålls inom ramen för Svenska esperantokongressen SvEspKon. Traditionellt håller SEF i kongressen men bjuder in alla andra esperantoorganisationer så att vi har en chans att träffas över alla gränser. Normalt har en kongresskommitté (kallad LKK, vilket står för Loka Kongresa Komitato) ordnat själva kongressen, men intresset har svalnat. Därför har styrelsen många gånger behövt rycka in som LKK, vilket inverkar menligt på den egentliga verksamheten för styrelsen.
I Forsvik 2017 bestämdes sålunda att det är slut med det dubbelarbetet. SEFs styrelse bestämmer plats för nästa årsmöte, ordnar detta och ägnar sig därutöver åt styrelsearbetet. De medlemmar som är intresserade ordnar kringarrangemang på den valda platsen.
Kongressen 2018 blir speciell. I samarbete med det danska och det norska esperantoförbundet ordnas en båtresa mellan Köpenhamn och Oslo tur-retur och tur igen. Det är då 100 år sedan den första Skandinaviska kongressen hölls i Göteborg år 1918.
SEF uppmuntrar även medlemmar att ordna sammankomster runt om i landet. I flera år höll Härnösandsklubben, som inte är ansluten till SEF, så kallade Apelsinträffar. När de blev småbarnsföräldrar och tappade orken (tillfälligt hoppas vi) försökte SEF få igång en serie Citronträffar. Det händer att de inträffar och vi hoppas kunna inspirera några att skapa en lite konstantare grupp som kan börja ägna sig åt att ordna träffar och liknande.
Stödja medlemmar
Eftersom det här fokuset mycket handlar om att finansiera aktiviteter så faller det också under styrelsens ansvar. Någon grupp är inte planerad.
Arkiv
I och med att Stella Lindblom fick chansen att genom Arbetsförmedlingens försorg ägna sig åt SEFs arkiv i Lesjöfors så startades en informell gruppering som har intresse av gamla dokument och böcker. Förbundet har en hel del material på spridda platser och gruppen ska ägna sig åt att kartlägga samt gå igenom vad som bör sparas.
Ett register på en av hemsidorna är planerat, för att alla som har böcker ska kunna vara med och lägga in dem i registret så vi vet vad som finns var. Just nu är de största boksamlingarna placerade i Lesjöfors, Herrljunga, Malmö, Göteborg och i viss mån Skövde. Många titlar finns i åtskilliga exemplar, medan andra verk har större värde.
Ett antal lådor med litteratur på andra planspråk har skickats till Österrikiska riksbibliotekets avdelning för Planspråk där esperanto utgör en större del. "Esperantomuséet" kan besökas i Wien och har funnits sedan 1930-talet.
Stadgar
Stadgar för
Svenska Esperantoförbundet, Sveda Esperanto-Federacio
Stadgarna slutligen antagna vid årsmötet 2018-05-11. Ersätter stadgar antagna 1976 med ändringar 1984, 1997 och 2011.
§1
Svenska Esperantoförbundet, Sveda Esperanto-Federacio, bildat den 1 december 1906, är anslutet till Universala Esperanto-Asocio (UEA).
Förbundet är neutralt med hänsyn till nationalitet, ras, religion och partipolitik. Det ansluter sig till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, proklamerad den 10 december 1948.
§ 2 Ändamål
2.1 Förbundet skall verka för att språkliga rättigheter enligt FN:s Konvention om medborgerliga och politiska rättigheter från
1966 tillgodoses, och för att ge alla människor lika möjligheter till internationella kontakter.
2.2 För att uppnå detta skall förbundet verka för spridning av det internationella språket esperanto, som offentliggjordes av dr Zamenhof år 1887, framhålla dess kulturvärde och de möjligheter till internationella kontakter som språket ger.
§ 3 Organisation
3.1 Förbundet består av
- a) anslutna esperantoföreningar och deras kollektivt anslutna medlemmar samt
- b) direktanslutna medlemmar.
§ 4 Medlemskap
4.1 Förbundets medlemmar kan vara
- a) medlemmar som är anslutna direkt och betalar förbundets fastställda avgift.
- b) medlemmar i en ansluten förening, som betalar förbundets fastställda medlemsavgifter
- c) hedersmedlemmar.
Personer, som utmärkt sig genom att främja förbundets syften kan av förbundsstyrelsen föreslås som hedersmedlemmar och utses vid förbundets årsmöte. Hedersmedlem skall utan avgifter åtnjuta alla de förmåner och rättigheter som är förbundna med medlemskap.
4.2 Till förbundet kan anslutas varje i Sverige verksam esperantoförening med minst fem (5) medlemmar, vilken godkänner förbundets stadgar. Ansökan om föreningens inträde i förbundet skall ske skriftligen och vara åtföljd av föreningens stadgar och förteckning över styrelsens ledamöter och övriga medlemmar
4.3 Förening eller medlem, som uppenbarligen motverkar förbundets syften, kan uteslutas ur förbundet efter förbundsstyrelsens beslut. Utesluten förening eller medlem har rätt att överklaga beslutet hos nästkommande årsmöte, som genom enkel majoritet fastställer eller ändrar styrelsens beslut.
4.4 En del av Esperantoförbundet är Sveriges Esperantisters Ungdomsförbund (SEJU), till vilket alla medlemmar upp till och med 30 års ålder anses vara anslutna.
SEJU har rätt till en adjungerad ledamot i Esperantoförbundets styrelse.
§ 5 Avgifter och rapporter
Medlemskapsperiod - 12-månadersmedlemskap - räknas från månadsskiftet (brytdatum) efter första erlagda medlemsavgift och ett år framåt.
5.1 Medlemsavgifter fastställs av förbundets årsmöte. Medlem, som inte erlagt sin medlemsavgift inom fyra (4) månader efter medlemskapsperiodens utgång, anses ha utträtt ur förbundet
5.2 Klubbmedlemmars avgifter skall rapporteras och inbetalas inom fyra (4) månader efter en medlemskapsperiods början. Ny medlem bör rapporteras omgående.
§ 6 Officiellt organ
6.1 Förbundets organ är La Espero / Svenska Esperanto-Tidningen.
6.2 Alla medlemmar som erlägger hel medlemsavgift får förbundets organ utan särskild kostnad.
§ 7 Förbundsstyrelse
7.1 Förbundet leds av en styrelse som består av minst tre (3) ordinarie ledamöter inklusive förbundsordförande, och två (2) suppleanter. Förbundsordförande väljs på ett (1) år. Övriga ledamöter och suppleanter väljs på två (2) år. Antalet ordinarie ledamöter bestäms av årsmötet inför varje val.
7.2 Förbundsordföranden och övriga styrelseledamöter väljs av förbundets årsmöte. Styrelsen utser inom sig sekreterare, kassör och andra funktionärer
7.3 Styrelsen får till sig adjungera medlemmar för särskilda arbetsuppgifter.
7.4 För att beslut inom styrelsen skall vara giltigt, fordras att minst två tredjedelar av ledamöterna, dock minst tre ledamöter, deltagit i förhandlingarna och beslutet. Minst två ska vara ordinarie ledamöter.
§ 8 Revision
8.1 Årsmötet väljer två (2) revisorer på ett (1) år och en suppleant på ett (1) år för att granska förbundets räkenskaper och styrelsens förvaltning.
8.2 Alla förbundets räkenskaper avslutas per kalenderår. Styrelsen skall senast den 1 mars överlämna räkenskaperna och protokoll till revisorerna.
8.3 Revisorernas berättelse skall vara avgiven senast 15 mars.
§ 9 Årsmöte och extra möte
9.1 Årsmötet är förbundets högsta beslutande instans.
9.2 Tid och plats för årsmötet skall kungöras av förbundsstyrelsen minst tre (3) månader före dess hållande.
9.3 Styrelsen upprättar en berättelse över förbundets verksamhet och ekonomiska förvaltning.
Denna berättelse jämte förslag till dagordning för årsmötet skall senast en (1) månad före årsmötet vara tillgänglig för medlemmarna.
9.4 Rösträtt för varje medlem:
Varje medlem som erlagt aktuell medlemsavgift senast en (1) månad före årsmötet och som fyllt sexton (16) år före mötet har en (1) röst vid årsmötet.
Ansluten esperantoförening skall redovisa medlemsavgifter till förbundet senast två (2) veckor före årsmötet. 9.5 Rösträtt för ombud för ansluten förening, förutom rösträtten enligt § 9.4:
Varje till förbundet ansluten esperantoförening med minst fem (5) medlemmar äger rätt till årsmötet sända ett ombud för varje påbörjat femtio-(50-)tal medlemmar. Medlemsantalet räknas på antalet redovisade medlemsavgifter den 31 december föregående år. En medlem får inte räknas i mer än en förening. Föreningens ombudsfullmakt skall lämnas till förbundets styrelse senast en (1) månad före årsmötet. Ombudet ska själv vara röstberättigat, och får inte företräda mer än en röst utöver sin egen.
9.6 Alla beslut, utom de som behandlas i § 10 och § 11, fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal avgör lotten.
9.7 Omröstning är i regel öppen. Sluten omröstning företas endast på begäran.
9.8 Vid årsmötet skall förekomma:
Fråga om mötets behöriga utlysande
Kontroll av rösträtt
Fastställande av dagordning
Verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse
Revisorernas berättelse
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
Val av förbundsordförande för ett (1) år
Val av halva antalet ordinarie ledamöter för två (2) år
Val av en (1) styrelsesuppleant för två (2) år
Val av två (2) revisorer och en (1) suppleant för ett (1) år
Val av valberedningskommitté
Fastställande av medlemsavgifter
Motioner
Övriga frågor
9.9 Motioner och frågor, som skall behandlas av årsmötet, kan väckas av förbundsstyrelsen, ansluten esperantoförening eller medlem. Motioner skall vara hos förbundsstyrelsen senast två (2) månader före årsmötet
9.10 Förbundsstyrelsen behandlar och avger utlåtande över inkomna motioner, innan dessa föreläggs årsmötet.
§ 10 Stadgeändring
Ändring av förbundets stadgar kan företas endast:
9. a) om motionen varit tillgänglig för medlemmarna tillsammans med styrelsens berättelse enligt § 9.3, och 10.
9. b) med minst 2/3 majoritet blivit bifallen vid två på varandra följande möten, varav minst ett är ordinarie årsmöte.
§ 11 Förbundets upplösning
11.1 Beslut om förbundets upplösning kräver 2/3 majoritets bifall på två efter varandra följande ordinarie årsmöten. Förbundet kan ej upplösas, så länge fem (5) anslutna esperantoföreningar förklarar sig villiga att fortsätta verksamheten.
11.2 Vid upplösning övergår förbundets tillgångar, efter årsmötets beslut, till annan svensk organisation som arbetar för esperanto, eller till Universala Esperanto-Asocio.
Verksamhet
Internationella kontakter
Hela idén med esperanto är att underlätta för människor med olika språk att träffas på en neutral arena. Vi försöker dela med oss när vi får besök från utlandet så att fler kan träffa våra vänner.
SEF är också medlem, om än en ljumt aktiv sådan, i Svenska FN-förbundet. Vi har också representanter i andra organisationer som EEU, den europeiska esperantounionen.
Komitato i UEA
Som medlem i det internationella förbundet UEA (Universala Esperanto Asocio) med säte i Rotterdam, Nederländerna, har SEF en så kallad Komitatano. Det är en person som åker till världskongressen och sitter så att säga med i dess parlament.
Sprida esperanto
I en värld som svämmar över av information är det inte lätt att höras. Våra resurser räcker inte så långt, men vi håller på med våra hemsidor och håller i bokbord på större öppna sammankomster som har med fred, internationella frågor och språk att göra.
Varje år får vi nya medlemmar bland dem som funnit esperanto och köpt Startpaketet. Andra hittar esperanto på andra vägar, genom personliga kontakter men också efter att ha studerat språket på Duolingo.com eller Lernu.net.
Våra önskedrömmar
Att skolbarn skulle kunna välja esperanto som vilket annat språk som helst i skolan. Tyvärr togs den rätten bort för ett antal år sedan, med hänvisning till att esperanto är ett konstruerat språk och därför inte användbart. De som tog beslutet visste uppenbarligen inte något om dess historia, spridning och nytta, utan tror att vi håller på med någon sorts Klingon.
Eftersom esperanto gör att man blir bättre till och med på sitt eget modersmål, så skulle det vara fantastiskt om skolbarn redan från början fick lära sig esperanto, innan de får börja med engelska. Studier visar att all språkinlärning går snabbare och lättare om man har lärt sig esperanto först. Eftersom esperanto är så systematiskt och enkelt strukturerat får man en djupare förståelse för hur språk i allmänhet fungerar när man kan esperanto. Dessutom tar det bara ett drygt år att nå samma kunskapsnivå i esperanto som de som går ut gymnasiet har efter att ha pluggat engelska i tolv år. Det är till och med så att språkkunskaperna i både svenska och engelska skulle öka även om skolan införde esperanto på ett tidigt stadium. Därför att det är så lätt så att man alltid har ett "facit" för hur man ska säga i andra språk.
Ungdomsverksamhet
Vi har ingen särskild ungdomsverksamhet som sådan. De medlemmar som går under beteckningen "ungdomsmedlemmar" (dvs är under 30 år) och är aktiva, samarbetar med alla andra i SEF. Ungdomsförbundet som startades 1958 har lagts i malpåse eftersom det inte längre fanns någon styrelse. Däremot har vi flera ungdomsmedlemmar som funktionärer inom moderförbundet.
Vi misstänker att ett skäl till det kan vara att många av dem som är äldre idag började sin bana i SEJU och har ägnat sig åt att omforma SEF så att det är lättare att vara ung tillsammans med andra åldersgrupper. Bland annat har vi infört resestipendium för ungdomar. Under vissa omständigheter kan de som är 20 år och yngre få tillbaka 100% av reskostnaderna till olika arrangemang. 21-25-åringar kan få tillbaka 50% och 26-30-åringar kan få tillbaka 25%. Vi vet av erfarenhet att möten utomlands är ett av de bästa sätten att verkligen uppleva vad det är som gör esperanto så speciellt.
Lokaler
Herrljunga
Sedan sommaren 2017 har vi ett nytt "EC" – Esperanto-Centro. Det förra låg på Vikingagatan 24 i Stockholm och dessförinnan på Brunnsgatan 21 i samma stad. Det nya EC är inrymt i ett företagshotell där vi har mycket större möjligheter till verksamhet och möten. Herrljungas läge ganska centralt i mellansverige bidrog till beslutet. Det är lättare att nå och har fler möjligheter än vårt gamla EC. Det nya stället kallar vi lite informellt NECESejo, utläst Nova Esperanto-Centro en Svedio-ejo, 'Nya Esperanto-Centro i Sverige-lokalen'.
Planen är att vi ska kunna samla arkiv och böcker på detta nya ställe för att kunna gå igenom och förpassa till rätt mottagare. Mycket ska till olika arkiv: föreningsarkiv, kommunarkiv och riksarkivet. Annat är värt att sparas och skall noteras, medan en hel del annat lika gärna kan slängas eftersom intresse saknas att hantera det och betala för förvaring.
Historia
Upprinnelsen
Den första esperantoföreningen i Sverige bildades i Uppsala år 1891. Det var länge världens äldsta och första esperantoförening som grundats för det syftet. Klubben i Nürnberg, Tyskland var allra äldst, men den bildades först som Volapükklubb och ändrade senare inriktning. Den ursprungliga klubben i Uppsala upplöstes dock. Den nuvarande Uppsalaklubben är inne på sitt tredje varv.
Den första esperantoföreningen i Göteborg grundades 1892. Inte heller den har bestått. Den nuvarande grundades 1956.
Internettiden
Esperantovärlden i allmänhet, men Sverige i synnerhet var mycket tidiga när Internet drog igång runt 1996. Mycket tack vare Franko Luin fick Esperantoförbundets hemsida från 1997 återkommande besökare från svenska UD, men även från Vita huset i Washington. Det som lockade kalldes Kiosken och var en sammanställning av alla elektroniska tidningar på nätet. Efterhand ökade antalet och hanteringen blev ohållbar. I och med Frankos hastiga frånfälle 2006 upphörde underhållet av sidan och den stängdes till slut 2012 när det nya hemsidesprojektet EsperantoSverige föddes och domänen esperanto.se inte längre skulle användas som SEFs egen hemsida, utan som en neutral infosida endast om språket esperanto.
Esperanto lämpar sig otroligt väl för internet. Vi har redan flera decenniers erfarenhet av internationella kontakter, så tekniken passade den redan befintliga verksamheten. Antalet sidor om och på esperanto har vŭit explosionsartat sedan internets födelse. Idag är innehållet oöverblickbart.
Kontakta oss.