Informationen är komprimerad här. Klicka på den övre flikraden nedan för att få upp nästa flikrad med detaljerad info.
Organisation
Syfte
Svenska Esperantoförbundet (SEF) är en religiöst och partipolitiskt obunden ideell organisation för att främja det internationella språket esperanto. Runtom i Sverige finns ett antal esperantoklubbar och -grupper som är anslutna till förbundet. Vi är i vår tur anslutna till det internationella förbundet för esperanto – Universala Esperanto Asocio (UEA). Som organisation är vi också medlem i Svenska FN-förbundet.
Det mesta av den konkreta verksamheten – till exempel kaféträffar, studiecirklar och kurser, föredrag och utflykter – drivs av de olika klubbarna och grupperna, eller ibland på initiativ av enskilda medlemmar. Det finns även flera grupper och organisationer som inte tillhör SEF. Flera av våra medlemmar är också medlemmar i andra esperantoorganisationer.
Klubbarna fungerar i princip fritt från förbundet, men samarbete med förbundet sker där det är lämpligt, till exempel vid nationella arrangemang som t ex Bokmässan i Göteborg, MR-dagarna, Littfest i Umeå och Europeiska språkdagen.
Vi har beslutat om en stor förändring i förbundets struktur. De tidigare åtta medlemskategorierna ska bli en enda. För de mindre klubbarna är de ökande kostnaderna för plusgiro och liknande tjänster kännbara. Därför har vi beslutat att övergå till att bara ha egna medlemmar i SEF, inte medlemmar genom klubbarna. Klubbarna kommer att erbjudas möjligheten att SEF tar emot avgifterna för klubbarnas medlemmar också.
Stadgar
Stadgar för
Svenska Esperantoförbundet, Sveda Esperanto-Federacio
Stadgarna slutligen antagna vid årsmötet 2018-05-11. Ersätter stadgar antagna 1976 med ändringar 1984, 1997 och 2011.
§1
Svenska Esperantoförbundet, Sveda Esperanto-Federacio, bildat den 1 december 1906, är anslutet till Universala Esperanto-Asocio (UEA).
Förbundet är neutralt med hänsyn till nationalitet, ras, religion och partipolitik. Det ansluter sig till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, proklamerad den 10 december 1948.
§ 2 Ändamål
2.1 Förbundet skall verka för att språkliga rättigheter enligt FN:s Konvention om medborgerliga och politiska rättigheter från
1966 tillgodoses, och för att ge alla människor lika möjligheter till internationella kontakter.
2.2 För att uppnå detta skall förbundet verka för spridning av det internationella språket esperanto, som offentliggjordes av dr Zamenhof år 1887, framhålla dess kulturvärde och de möjligheter till internationella kontakter som språket ger.
§ 3 Organisation
3.1 Förbundet består av
- a) anslutna esperantoföreningar och deras kollektivt anslutna medlemmar samt
- b) direktanslutna medlemmar.
§ 4 Medlemskap
4.1 Förbundets medlemmar kan vara
- a) medlemmar som är anslutna direkt och betalar förbundets fastställda avgift.
- b) medlemmar i en ansluten förening, som betalar förbundets fastställda medlemsavgifter
- c) hedersmedlemmar.
Personer, som utmärkt sig genom att främja förbundets syften kan av förbundsstyrelsen föreslås som hedersmedlemmar och utses vid förbundets årsmöte. Hedersmedlem skall utan avgifter åtnjuta alla de förmåner och rättigheter som är förbundna med medlemskap.
4.2 Till förbundet kan anslutas varje i Sverige verksam esperantoförening med minst fem (5) medlemmar, vilken godkänner förbundets stadgar. Ansökan om föreningens inträde i förbundet skall ske skriftligen och vara åtföljd av föreningens stadgar och förteckning över styrelsens ledamöter och övriga medlemmar
4.3 Förening eller medlem, som uppenbarligen motverkar förbundets syften, kan uteslutas ur förbundet efter förbundsstyrelsens beslut. Utesluten förening eller medlem har rätt att överklaga beslutet hos nästkommande årsmöte, som genom enkel majoritet fastställer eller ändrar styrelsens beslut.
4.4 En del av Esperantoförbundet är Sveriges Esperantisters Ungdomsförbund (SEJU), till vilket alla medlemmar upp till och med 30 års ålder anses vara anslutna.
SEJU har rätt till en adjungerad ledamot i Esperantoförbundets styrelse.
§ 5 Avgifter och rapporter
Medlemskapsperiod - 12-månadersmedlemskap - räknas från månadsskiftet (brytdatum) efter första erlagda medlemsavgift och ett år framåt.
5.1 Medlemsavgifter fastställs av förbundets årsmöte. Medlem, som inte erlagt sin medlemsavgift inom fyra (4) månader efter medlemskapsperiodens utgång, anses ha utträtt ur förbundet
5.2 Klubbmedlemmars avgifter skall rapporteras och inbetalas inom fyra (4) månader efter en medlemskapsperiods början. Ny medlem bör rapporteras omgående.
§ 6 Officiellt organ
6.1 Förbundets organ är La Espero / Svenska Esperanto-Tidningen.
6.2 Alla medlemmar som erlägger hel medlemsavgift får förbundets organ utan särskild kostnad.
§ 7 Förbundsstyrelse
7.1 Förbundet leds av en styrelse som består av minst tre (3) ordinarie ledamöter inklusive förbundsordförande, och två (2) suppleanter. Förbundsordförande väljs på ett (1) år. Övriga ledamöter och suppleanter väljs på två (2) år. Antalet ordinarie ledamöter bestäms av årsmötet inför varje val.
7.2 Förbundsordföranden och övriga styrelseledamöter väljs av förbundets årsmöte. Styrelsen utser inom sig sekreterare, kassör och andra funktionärer
7.3 Styrelsen får till sig adjungera medlemmar för särskilda arbetsuppgifter.
7.4 För att beslut inom styrelsen skall vara giltigt, fordras att minst två tredjedelar av ledamöterna, dock minst tre ledamöter, deltagit i förhandlingarna och beslutet. Minst två ska vara ordinarie ledamöter.
§ 8 Revision
8.1 Årsmötet väljer två (2) revisorer på ett (1) år och en suppleant på ett (1) år för att granska förbundets räkenskaper och styrelsens förvaltning.
8.2 Alla förbundets räkenskaper avslutas per kalenderår. Styrelsen skall senast den 1 mars överlämna räkenskaperna och protokoll till revisorerna.
8.3 Revisorernas berättelse skall vara avgiven senast 15 mars.
§ 9 Årsmöte och extra möte
9.1 Årsmötet är förbundets högsta beslutande instans.
9.2 Tid och plats för årsmötet skall kungöras av förbundsstyrelsen minst tre (3) månader före dess hållande.
9.3 Styrelsen upprättar en berättelse över förbundets verksamhet och ekonomiska förvaltning.
Denna berättelse jämte förslag till dagordning för årsmötet skall senast en (1) månad före årsmötet vara tillgänglig för medlemmarna.
9.4 Rösträtt för varje medlem:
Varje medlem som erlagt aktuell medlemsavgift senast en (1) månad före årsmötet och som fyllt sexton (16) år före mötet har en (1) röst vid årsmötet.
Ansluten esperantoförening skall redovisa medlemsavgifter till förbundet senast två (2) veckor före årsmötet. 9.5 Rösträtt för ombud för ansluten förening, förutom rösträtten enligt § 9.4:
Varje till förbundet ansluten esperantoförening med minst fem (5) medlemmar äger rätt till årsmötet sända ett ombud för varje påbörjat femtio-(50-)tal medlemmar. Medlemsantalet räknas på antalet redovisade medlemsavgifter den 31 december föregående år. En medlem får inte räknas i mer än en förening. Föreningens ombudsfullmakt skall lämnas till förbundets styrelse senast en (1) månad före årsmötet. Ombudet ska själv vara röstberättigat, och får inte företräda mer än en röst utöver sin egen.
9.6 Alla beslut, utom de som behandlas i § 10 och § 11, fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal avgör lotten.
9.7 Omröstning är i regel öppen. Sluten omröstning företas endast på begäran.
9.8 Vid årsmötet skall förekomma:
Fråga om mötets behöriga utlysande
Kontroll av rösträtt
Fastställande av dagordning
Verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse
Revisorernas berättelse
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
Val av förbundsordförande för ett (1) år
Val av halva antalet ordinarie ledamöter för två (2) år
Val av en (1) styrelsesuppleant för två (2) år
Val av två (2) revisorer och en (1) suppleant för ett (1) år
Val av valberedningskommitté
Fastställande av medlemsavgifter
Motioner
Övriga frågor
9.9 Motioner och frågor, som skall behandlas av årsmötet, kan väckas av förbundsstyrelsen, ansluten esperantoförening eller medlem. Motioner skall vara hos förbundsstyrelsen senast två (2) månader före årsmötet
9.10 Förbundsstyrelsen behandlar och avger utlåtande över inkomna motioner, innan dessa föreläggs årsmötet.
§ 10 Stadgeändring
Ändring av förbundets stadgar kan företas endast:
9. a) om motionen varit tillgänglig för medlemmarna tillsammans med styrelsens berättelse enligt § 9.3, och 10.
9. b) med minst 2/3 majoritet blivit bifallen vid två på varandra följande möten, varav minst ett är ordinarie årsmöte.
§ 11 Förbundets upplösning
11.1 Beslut om förbundets upplösning kräver 2/3 majoritets bifall på två efter varandra följande ordinarie årsmöten. Förbundet kan ej upplösas, så länge fem (5) anslutna esperantoföreningar förklarar sig villiga att fortsätta verksamheten.
11.2 Vid upplösning övergår förbundets tillgångar, efter årsmötets beslut, till annan svensk organisation som arbetar för esperanto, eller till Universala Esperanto-Asocio.
Struktur
Styrelsen
Styrelsen består normalt av 5 ledamöter. Det är årsmötet som beslutar om exakt antal. Ordföranden väljs varje år, medan övriga ledamöter sitter två år och väljs omväxlande så att perioderna överlappar varandra.
Från maj 2021 och ett år framåt är detta vår styrelse:
- Ordförande: Puff Östling (Örebro)
- Sektreterare: Ann-Louise Åkerlund (Helsingborg)
- Kassör: Lotta Lauritz (Luleå)
- Vice ordförande: Olof Petterson (Stockholm)
- Martin Strid (Borlänge)
- Ersättare: Stella Lindblom (Undenäs) och Ingegerd Granat (Göteborg)
Funktionärer
Förutom styrelsen har förbundet ett antal funktionärer. Revisorer, valberedning och andra ansvariga och kontaktpersoner.
Ungdomskontakt och adjungerad i styrelsen för frågor som berör ungdomar: Daniel Viberg (Jönköping)
Revisorer: Per-Olov Johansson (Malmö) och Jill Hilford (Helsingborg) med Ulrika Hoppe (Uppsala) som ersättare.
Valberedning: Andreas Nordström (Göteborg) är sammankallande och får hjälp av Anna Ritamäki-Sjöstrand (Mariehamn, Åland). Den tredje platsen är vakant.
Fokusområden
Vårt uppdrag är att sprida kunskapen om esperanto. Det är den huvudsakliga verksamheten och sköts av "Vigliga grupo".
Vi har också ett arv att förvalta, till största delen som böcker och dokument. Det sköter Arkivgruppen.
Organisationen ska ledas och skötas. Det sker genom Förvaltningsgruppen.
Lokaler
Herrljunga
Sedan sommaren 2017 har vi ett nytt "EC" – Esperanto-Centro. Det förra låg på Vikingagatan 24 i Stockholm och dessförinnan på Brunnsgatan 21 i samma stad. Det nya EC är inrymt i ett företagshotell där vi har mycket större möjligheter till verksamhet och möten. Herrljungas läge ganska centralt i mellansverige bidrog till beslutet. Det är lättare att nå och har fler möjligheter än vårt gamla EC. Det nya stället kallar vi lite informellt NECESejo, utläst Nova Esperanto-Centro en Svedio-ejo, 'Nya Esperanto-Centro i Sverige-lokalen'.
Planen är att vi ska kunna samla arkiv och böcker på detta nya ställe för att kunna gå igenom och förpassa till rätt mottagare. Mycket ska till olika arkiv: föreningsarkiv, kommunarkiv och riksarkivet. Annat är värt att sparas och skall noteras, medan en hel del annat lika gärna kan slängas eftersom intresse saknas att hantera det och betala för förvaring.
Historia
Upprinnelsen
Den första esperantoföreningen i Sverige bildades i Uppsala år 1891. Det var länge världens äldsta och första esperantoförening som grundats för det syftet. Klubben i Nürnberg, Tyskland var allra äldst, men den bildades först som Volapükklubb och ändrade senare inriktning. Den ursprungliga klubben i Uppsala upplöstes dock. Den nuvarande Uppsalaklubben är inne på sitt tredje varv.
Den första esperantoföreningen i Göteborg grundades 1892. Inte heller den har bestått. Den nuvarande grundades 1956.
1906 och framåt
SEF bildades 1906. Det här var den mest expansiva fasen (hittills) i esperantos historia. Under 30-talet var esperanto det enskilt största ämnet hos bildningsförbundet ABF i Stockholm och de hade till och med en egen klubb. En lista över deltagare i nybörjarkurser innehåller ca 25 000 namn.
Klubbar och regionala förbund bildades för att kanalisera all entusiasm.
Framtiden såg, trots vissa politiska orosmoln, ganska ljus ut. Nationernas förbund diskuterade att acceptera esperanto. Zamenhof fick medalj av Frankrike för sin enastående innovation. Personer som Jules Verne, Leo Tolstoj och andra pratade esperanto.
Andra världskriget
Zamenhof var av judisk börd. Det blotta faktum att han var uppfinnare av ett mellanmänskligt språk och drömde att det inte skulle finnas några hinder för att vem som helst på jorden skulle kunna prata med och förstå alla andra gjorde honom till ett hot mot diktatorer. Även esperantister hamnade i koncentrationsläger eftersom de lärt sig språket.
I skolan får vi lära oss att en person vid namn Raoul Wallenberg räddade judarna i Ungern, men han var varken först eller ensam, eller sist. Den som ledde det arbetet och också lärde upp Wallenberg, var Esperantoförbundets förste ordförande Valdemar Langlet. Han uttömde sin och sin hustrus ekonomi för att rädda liv.
Efterkrigstiden
De allierade hade lagt mer än militär makt bakom sin seger. Språket var också viktigt. Enorma summor satsades på att få engelskan att spridas. Språk är makt. Tyskan hade spelat en stor roll i Europa före kriget, men få ville befatta sig med en kultur som så fullständigt spårat ur och korrumperats av sin egen förträfflighet. Engelskan blev istället det som framstod som hjältarnas och stordådens språk.
I Sverige stred bland annat den kände språkprofessorn, tillika esperantisten Björn Collinder för att esperanto skulle införas i svenska skolor, men av det blev intet. Engelskan var här för att stanna, även om det rent förnuftsmässigt på alla punkter kan konstateras att esperanto hade varit det intelligentare valet. Men intelligens och politik verkar inte alltid ha så mycket med varandra att göra.
Internettiden
Esperantovärlden i allmänhet, men Sverige i synnerhet var mycket tidiga när Internet drog igång runt 1996. Mycket tack vare Franko Luin fick Esperantoförbundets hemsida från 1997 återkommande besökare från svenska UD, men även från Vita huset i Washington. Det som lockade kalldes Kiosken och var en sammanställning av alla elektroniska tidningar på nätet. Efterhand ökade antalet och hanteringen blev ohållbar. I och med Frankos hastiga frånfälle 2006 upphörde underhållet av sidan och den stängdes till slut 2012 när det nya hemsidesprojektet EsperantoSverige föddes och domänen esperanto.se inte längre skulle användas som SEFs egen hemsida, utan som en neutral infosida endast om språket esperanto.
Esperanto lämpar sig otroligt väl för internet. Vi har redan flera decenniers erfarenhet av internationella kontakter, så tekniken passade den redan befintliga verksamheten. Antalet sidor om och på esperanto har vuxit explosionsartat sedan internets födelse. Idag är innehållet oöverblickbart.